En vacker dag...

...så kan vi köra sopkranarna från kontrollrummet. Som det är nu sitter kranisarna ensamma i sin kranhytt, långt bort från den värme och gemenskap ett centralt kontrollrum skapar. Men det ska bli ändring på det, hoppas jag.
Snart ska de sitta bland de andra driftkillarna och köra sina kära sopskopor.
På bilden ser ni förberedelserna, drygt 50% färdigt.
Krankörningen ska ske via intranätet.
Sen är det bara ett steg kvar till det riktiga nätet; Internet. Den dagen ska jag bli kranförare. Tänk att sitta i en stuga vid Lule Älv och se vattenkraften glida förbi samtidigt som man eldar sopor på en sopstation, och metar abborre.
När klockan är 15.00 lämnar man över till en kranis som sitter åtta timmar bort på jordklotet, i San Fransisco nånstans, "Du, vi har två containrar mullbärslimpa i ficka fem. Blanda det med de felvända gympadojorna från Adidas så blir det en bra mix till panna 4."
Åtta timmar efter det kommer en kille i Tokyo och tar över. På det sättet kan vi spara in allt OB-tillägg, alla jobbar dagtid. Hur bra som helst. Men vi har en bit kvar.