En färggrann vy.

Varje morgon då jag närmar mig jobbet möts jag av denna syn, i alla fall höst-och vintertid. Jag kan se hur fukten i rökgaserna kondenserar då de möter den kyliga luften utanför skorstenen.
Då brukar jag tänka på att en del människor kan vakna upp i sina varma sovrum därför att Alfred Jansson på Götgatan har slängt sina källsorterade sopor på miljöstationen, eller att Swedish Match slängt utgånget snus hos oss som i stället för att förstöra överläpparna hos intet ont anande ungdomar nu värmer elementen hos Svea Karlsson i Hökarängen.
Människor som bor söder om Stockholm vaknar upp, tänder lamporna i köket, sätter på kaffebryggaren och brödrosten utan en tanke på att elektriciteten som håller deras apparater igång för bara någon minut sedan var en hög oanvända valblanketter från "Feministiskt Initiativ."
Men så är det: Det som vanligt folk kallar för skräp mäter vi i Kilowattimmar.