Tubläcka igen.

Denna gång på P6:ans economizer. Inte bra. Även denna gång betyder det ett olämpligt stopp, övertidstimmar och en massa trassel som vi kunde klara oss utan. Vädrets makter har dock i viss mån varit på vår sida och elpriserna ytterst moderata. Kolla gärna på Nordpools hemsida som jag länkat till. Där kan ni även se hur mycket fulel från brunkolsverk Sverige importerar från Baltstaterna.

På fredag räknar vi att ha med sexan på fastbränsle igen. Dessutom började igensättningar i P4:as rökgaskondensering att göra sig gällande. Detta börjar jag bli grymt less på och snart måste Nån åtgärda detta. Vi kan inte stoppa en panna med jämna mellanrum bara för att den beckar igen. Vet nån var man kan få tag i Nån, han/hon verkar vara lösningen på många av våra problem.

Trots detta sken solen på eftermiddagen och kvällen och jag hade förmånen att efter dagens slit och släp åka på "kundkontaktträff" på hojen tillsammans med en likaledes hojburen kollega.

Via Gottröra och Knutby, välkända platser i Kvällstidningssverige, hamnade vi på färjan till Ljusterö, en ö som jag tidigare aldrig besökt. Där fick vi en lektion i lerduveskytte och senare på kvällen en god och dryg middag på en lokal restaurang. Värden och några till käkade sniglar till efterrätt men eftersom jag smakat dyl på en roterande restaurang i Durban, Sydafrika, för cirka trettio år sedan så valde jag vitlöksbröd i stället.

Några av de kvinnliga deltagarna var riktiga proffs på skytte och pangade ner duva efter duva även då de sköt från höften, coolt! Tuffa brudar som visste hur man träffar en liten lerplatta som av nån anledning kallas för duva.

En annan sak; på sopstationen har vi en egen restaurang och ganska billig mat. Nu tror jag att jag vet varför. Under min rondering av ytterområdena klev jag in i tipphallen, och vad fick jag väl skåda?? Kocken i egen hög person. Jag kan inte svära på att han provianterade, det var kanske så att han var ute och slängde sopor......men man vet aldrig. Corpus delicti???????? Eller vad det nu kan kallas på svenska. "det synliga beviset för ett brott."

Och om det var nån som gick in på min resedagbok då jag var i Thailand så kommer ni kanske ihåg en glad fd vapenhandlare som jag fick en bild på då han satt i en stol vid stranden och drack öl. Nu är även han hemma bland räkningar och plikter. Här sitter han i sin soffa och i bakgrunden kan ni se delar av hans hobby; samla Absolutprylar. Han har allt som har med Absolut att göra, men han dricker det inte. Absolut avslappnad. Kolla gärna in litografien av Yrjö Edelman. En sån vill jag också ha.

Jag lägger in en bild från pattaya för säkerhets skull. Det gröna havet, den billiga maten och de trevlig människorna känns långt borta just nu.
Pattaya Beach. Jomtien till vänster i bakgrunden. Några glada skåningar i förgrunden.

Och som avslutning på dagens bloggande lägger jag in några felparkerare, folk som borde vara lite mer föredöme.

Poliser lär sig visst felparkera på polisskolan, det ska synas att polisen finns där.
Men jag tvivlar på att veterinärhögskolan lär sina elever att de ska ta handikapparkeringar.

Chansen att detta skall vara en handikappad veterinär som glömt sitt tillstånd håller jag för otroligt.

Javisst ja. En av våra blivande medarbetare på Yttre Bränsle har träffat en blivande skådespelerska. Moderiktigt klädda i för långa kortbyxor och solglasögon visade de upp sig.