Sopstationen: Så kom äntligen dagen

många av oss väntat på. Vi skulle ha ledarträning på ASKE i Håbo Tibble. På nåt vänster härstammar jag visst från Håbo-Tibble så det kände extra kul att vi skulle vara där.

Så efter att ha hämtat upp verkstadschefen med sin hemliga last åkte vi till ASKE i snö och dis.

Lustigt att vintern plötsligt dök upp efter att det varit vår i flera veckor. Mig veterligen borde sommar komma efter vår men icke i år, nu vare vinter igen.

Men när vi väl kommit fram och fått en kopp kaffe med dopp var det dags att börja göra lite nytta.

Första övningen var att träna sig på att ställas inför en grupp reportrar. Denna gång två stycken men det fick vi inte veta i förväg. Tobbes lag gjorde en strålande uppvisning och förklarade sopstationens födelse fram till idag.

På den vita tavlan bakom grupp "Tobbe" kan man se hela sopstationens historia. Jag tror inte att de glömde en enda viktig händelse. Imponerande.

En av reportrarna, vars namn jag glömt, ville ta ett kort också och det fick hon givetvis göra, detta var ju en presskonferens.

Så här glad såg hon ut hela tiden och det var ju inte så konstigt. Femton sopeldare samlade på en och samma plats kan ju få vem som helst att dra på smilbanden.

Styrkta av framgången tog gruppen ett lite extranummer och fortsatte sin presentation.

Det syns att Tobbe är van att stå framför folk och hålla låda men då är han också hockeytränare nånstans åt Tyresöhållet.

Men det fanns andra grupper som skulle få komma till tals med vad de tyckte var viktigt på jobbet och i yrkeslivet.

Här är det Rickard från Service som skriver nåt......jag ser inte riktigt vad det står.....öl!!

Nåja! Jag är inte den som dömer. Öl är väl inte det sämsta och på minen hos våra inhoppade reportrar såg jag ingen förvåning. Då var väl allt som det skulle. Vår egen presentation kunde jag av kamerahållningstekniska skäl inte dokumentera så därifrån kommer inga bilder, och lika glad för det e jag.

På kvällen var det middag givetvis men i stället för att gå och sätta sig vid ett dukat bord väntade en grym överraskning.......vi skulle laga maten själva. Huga!!
Driftchefen, som är jägare, tyckte att det kändes konstigt att stycka något han inte skjutit själv

medan verkstadschefen tyckte att det var helt OK att sätta kniven i nåt som inte syntes. Kanske var det paprika.

Medan DC och VC försökte undvika skärsår ägnade jag mig åt "Benchmarking", som jag tror att det heter. Jag kollade in vad de andra gjorde eftersom det trots allt även var en tävling.

Jodå! Alla var inbegripna i hårt arbete och kämpade för att göra så bra ifrån sig som möjligt. Men det måste vara hårt att tävla mot den grupp, min grupp, som skulle bjussa på stek och potatisgratäng. Alldeles för hårt. Enda chansen var att det möjligen gick att göra en bättre presentation till en fjollig förrätt eller efterrätt och presentationen var också ett tävlingsmoment.
Potatisgratäng på G. Mums! Så här ska den göras, kokas på svag värme tills den börjar stelna på ytan och sen in i ugnen. Bättre kan den inte bli.

Det andra laget som gjorde förrätten kämpade på med att strö fiskägg på bruna brödbitar, kan de va gott de???

Jag vet i alla fall vad min morfar Bernhard, född i Murjek, skulle ha sagt om han fick se dyl på en limpmacka. Men det kan jag så klart inte skriva här.

Till slut var allt klart och det var dags att sätta sig till bords för att smaka på godsakerna, (stek och gratäng), samt vad de andra gjort. Jag hade sett hur några fick access till en glassmaskin och detta faktum gjorde mig orolig. En glassmaskinsglass är svårslagen, hur mör biffen än är.

Här sitter vi alla och väntar på att få smaka av det vi skapat. Tobbe har precis berättat för Jalle att det är fysträning innan frukost dagen efter, det är därför han ser så chockad ut.

Men säg den seger som är säker.

Då Dagge som basar över den värme som produceras utanför sopstation, Hammarby och alla spetsverk, läste sin dikt kände jag att det var bara att kasta in kökshandduken. Där var vinnaren, inget att snacka om. Han kunde ha serverat en grillad Graningekänga med kokt gök i surströmmingsmarinad..och ändå vunnit. Poesi är allt. Så all heder åt vinnarna. Tittar man riktigt noga ser man vissa likheter med Fröding och hans dikt..Clown Clopopisky, vare så:-)

Träningen fortsatte dagen efter, tidigt på morgonen, med tidigare nämnda fysträning, men eftersom tiden går och jag gärna vill se ett par avsnitt av den av min kompis Joppe inköpta sista delen av Sopranos; "Kausi 6, osa 2", innan jag kojar får jag bryta här.

Men ett par bilder av en lätt chockad skiftchef som blivit varse om att han ska ut i snön och cykla på en rosa damcykel hinner jag nog få med.

Tyvärr Jamal, så är det. Vill man äta goda stekar med potatisgratäng och lyssna på högklassiga dikter får man svälja baksidan av detta goda. Även du.
Å här är gänget som strax ska ge sig ut och cykla i den Håbotibbliska vildmarken.