Sopstationen

måndag, december 22, 2008

T-mava.

Den korrekta benämningen är Turbindriven matarvattenpump. Alltså en pump som levererar matarvatten utan krav på elektricitet. En sådan, eller möjligtvis en dieseldriven, måste finnas som reserv till alla fastbränslepannor.

Blir det strömavbrott måste ett stort antal tuber få sin kylning och då är denna pump den enda räddningen.
Våran har krånglat:-(
Men efter en gemensam attack av sopstationens allra bästa tekniker ska den, enligt vanligtvis välunderrättade källor, vara OK igen. Jag hoppas verkligen det. Den är nästan lika viktig som ett julbord.

Men nu ska det vara OK och alla evinnerliga röddagar ska den ligga där och lurpassa på elförsörjningen så att den i ett huj hoppar igång och kyler våra dyrbara tuber om så krävs.

Annars var det lugnt idag. Trots alla lediga dagar, som om inte det vore nog, ska ju folk ha ledigt de få dagar de ska jobba också. Så för första gången, sedan prinsessan Lilian tog studenten, har bananerna i fruktkorgen fått vara i fred över två timmar, nytt världsrekord.

Men det hände nåt lite roligt i alla fall. Dagens Nyheter har väl nyhetstorka nu efter att innevånarna i Rosengård slutat att elda upp brandbilar och Bonde söker (fru?) har slutat, tror jag. Så nu ville de skriva en artikel om folk som jobbar på julafton, och då menade de inte tomten. De ville göra en intervju med den operative skiftchefen som skulle ansvara för vår sopförbränning och de i södra Stockholm boende innevånarnas värme och elbehov då alla andra sitter glöggstinna och mätta framför TV-apparaten och lyssnar på Karl-Bertil Jonssons jul.

Här är han: Killen som fyllda drygt trettio ska se till att grisfötter och halvrutten lax förvandlas till värme i elementen och elektricitet till televisionsapparaterna.

Om ni tittar noga känner ni kanske igen Calle Schewen, sittande som en stolt kyrktupp då den unga damen från DN ska fota honom och skiftchefen. Jag tyckte att det var lämpligt att ge igen med samma mynt så jag fotade henne samtidigt.

Så där ja, en bra bild tagen framför bildskärmen där man kan se alla våra sopor.

Men i ärlighetens namn måste jag säga att det är eftermiddagsskiftet som tar den värsta smällen. Det är Jalle med sina gubbar som ska sköta sopförbränningen mellan 15.00 och 23.00, den tid som är den trevligaste att vara hemma på. Jobbar man till 15.00 och då åker hem har man troligen sluppit undan massa julstök och kommer hem lagom till det roliga börjar.

Så årets hjältar får bli VG2. Jag ska tänka på er då jag somnar framför framför TV:n, med en urdrucken Single Malt i våfflan. God Jul grabbar!