Den långa fredagen.

Jodå! Vi hade läget under kontroll, trodde vi. Vi är i sluttampen på P6:ans revision så den skulle startas i helgen. Men ack: Någon började tjockleksmäta gittren och då var det förkylt. Nio stycken tuber måste bytas ut. Som tur är hade vår underhållsingenjör, som på långt håll är släkt med Saida, (men det är han alldeles för ödmjuk för att dra några fördelar av), redan beställt ett antal tuber..............ifall några skulle behöva bytas!!! Jaja, jag vet!

Det är lite X-files över den beställningen. Men tack vare detta kan vi nog få igång sexan utan några större förseningar. Så på måndag blir det lite provkörningar och sedan förhoppningsvis uppstart. Tubbyte betyder ju provtryckning men ifall detta går bra ska vi rulla pannan på full last på tisdag.

Då är det kanske lite värre med panna 3, favvopannan. För varje mätning hittar vi tunnare och tunnare tuber. Inte så himla kul. Men vi ska nog fixa det också. Priset för hög tillgänglighet är, som jag tidigare nämnt, erosionskador. En panna som tuffat på sedan 1984 måste få ha lite slitagerelaterade skador, allt annat vore onormalt. Så när vi fixat tuberna och fått upp pannan på full last kan vi luta oss tillbaka och vänta på att det ska bli år 2037, då kan det vara dags att byta ut några panelväggar igen. Då fyller jag 80 år och är knappast med på stoppjobbsmötena, utan sitter tillbakalutad under en palm i ett fjärran land och undrar vad det är för stor lampa som lyser hela dagarna.

I alla fall; vi började morgonen som vanligt med ett revisionsmöte, därefter en rond på panna 6. Imponerande faktiskt, sällan, eller snarare aldrig, har jag sett en panna visa upp ett sånt snyggt och prydligt yttre efter en revision. Borta är kartonger, isolering, fimpar, påsar och allt vad som brukar ligga och drälla runt pannorna då olika firmor jobbat klart. Nu var det snyggt och prydligt, rent och snyggt. Himla kul! Vi börjar få ordning på anläggningen.

Här har vi de nya kylarna till G6, vår stora ångturbin som inte klarar varmare utetemp än 10 grader. Men i sommar ska vi inte ha några problem eftersom de nya kylarna ska kunna kyla det mesta som vi klarar av att värma upp.

Jag passade på att fota dem då vi befann oss ute vid pannhuselevatorn, en otrevligt belägen transportör. Några timmar senare började systemet läcka och cirka 700 liter kylvatten rann ut genom en säkerhetsventil, men det är sånt man får räkna med då man värmer upp en sluten krets.

Vidare i anläggningen. Jag kikade in i dagsilo 2 där det stod en gubbe och svetsade.

Det är mycket svetsande på våran sopstation. Nästan allt som går sönder måste svetsas ihop, och oftast av licenssvetsare så det är inte vem som helst som får svetsa hos oss. Nej, nej, det är mycket som ska ordnas innan man över huvud taget får jobba inne på vårt område. Det finns faktiskt de som vänt pga av våra restriktioner. Men det må vara hänt. Fast de som klarar vårt säkerhetsprov, följer våra regler om skyddskläder, hjälm etc, har gått de rätta kurserna, vet var man får och inte får röka och som inte parkerar sina bilar där de inte får stå uppställda brukar trivas och tycker att det är roligt att jobba hos oss....................eller så är det för att vi har en ny kock som lagar så himla god mat att alla vill komma hit och käka.
Här har vi tiobarnspappan Kjelle him self, med en av sina många döttrar, då han slevar upp filéer och fiskgratänger på löpande band. Ena grabben hans bakar bröd så det är färskt bröd varje dag. Men visa mig en succé så ska jag presentera en katastrof. Nu för tiden får man i regel börja köa vid toaletterna då man ska äta lunch, det hände aldrig förut.

Ändå: Jag vet inte riktigt hur det går på sopstation just nu, helgens aktiviteter kommer att bli avgörande för nästa vecka, men vi hoppas att allt flyter på som det ska.