Panna 4 igen.

Vi som bor i lägenhet, vilket jag själv gjort under största delen av mitt liv, undantaget ett halvår i Övre Svartlå, där jag hämtade kraft för att orka fortsätta bränna ut mig i vattenkokningens tjänst, vet att söndagen är vilodagen........normalt. Men de som bor i villa och radhus vet att söndagar är till för att slita och släpa på tomten, bygga uthus och Friggebodar. Om inte annat så för att ge grannarna dåligt samvete.

Så och min äldsta dotter med sambo. Nyss köpte de ett hus på Värmdö som måste byggas om för att bli beboeligt. Jag åkte ut med min yngsta och barnbarnen för att titta hur byggnationen förlöpte. På vägen ut stannade vi och käkade pizza så att vi skulle orka hjälpa till med ditt och datt. Jag själv har dålig rygg och en ännu inte avverkad förkylning så jag kunde nog inte vara mycket till hjälp.

Då jag förklarade för barnbarnen att morfar nog inte kunde jobba så mycket tittade de strängt på mig. Så jag var tvungen att lova att hjälpa till.
Här delar deras mamma ut arbetsorder och det är inte annat än att lyda. Bango skulle kratta löv medan Bianca fick ansvaret över en sekatör som skulle användas till att klippa bort taggbuskar. Ganska jobbiga uppgifter vill jag lova. Men jag smög fram och berättade att jag tänkte bjuda på hamburgare då vi åkte hem och då blev de jätteglada.

Och då jag frågade hur mycket de tyckte om morfar blev svaret så här. Mycket lätt att förstå för den som har små barn.

Men.......efter sol kommer regn:

Panna 4 började läcka mer och mer. På måndag kvällen var läckaget från rosterkylningen långt över komfortnivå och vi stoppade fastbränsleinmatningen och gick över till olja.

Snaprudarna som transporterar slaggen mot slagghallen fick så fuktigt slagg att de inte orkade transportera slaggen ut till pushern. Det blev tvärstopp.

Vi försökte få ut slaggen på golvet för senare omhändertagande men det hjälpte inte, Snappisarna blev tokfulla och det var bara att inse att vi inte kunde köra längre. Det var dags att stoppa fyran helt, elda ner den och kyla den så att svetsare kunde ta sig in och reparera. Om läckan satt i själva rostervalsarna eller i kylarslangarna visste vi ännu inte. Men jag knallade upp till kontrollrummet och snackade lite med Björn som kör panna 6. Han såg ganska glad ut trots att han hade ett par ovanligt fula handskar på sig, anno 1932.
Hans panna (P6) stod också still så han var inte helt glad att vi skulle stoppa fyran också.Men det var det inte mycket att göra åt, inte nu i alla fall. Nu skulle vi kyla ner panna 4 illa kvickt, hitta läckan och starta den igen...............Prio ett.

Dagen efter då eldstaden var hyfsat nerkyld kröp jag in under rosterna på en sektion för att se om det läckte där. En läcka hade de hittat, men jag var skeptisk, det borde finnas fler.

Så här ser det ut under rosterna på panna 4, slang på slang på slang. Men ingen av slangarna läckte så det var nog tyvärr rosterna som läckte igen. Trogna läsare kommer ihåg hur TB svetsade rosterstavar för nåt år sedan, nu var han på väg in igen.
Jodå, jag vet nog. Utmatningsskruven i silo ett har inget med panna 4 att göra men den var i dagen igen så jag passade på att fota den. Nu såg den ju lite hyfsad ut men jag tycker inte om den ändå, jäkla skitskruv.

Men något senare klättrade jag in i panna 4 och vad får jag se??? Vår gamle projektledare från P4-projektet, inspekterandes läckande rosterstavar. Som ni ser är han helt rätt klädd i skor från Gianuzzi, skjorta från Van Heusen och byxor från Saville Row.

Direkt hemkommen från Galapagoöarna hoppar han in i pannan för att se var det läcker. Vad är en dag i regnskogarna mot en timme på Vöhlunds roster?? Han kör hoj också, om än en 400 kubikare, så jag har överseende med att han inspekterar pannor med en Rolex tickande på sin vänstra handled.

Och de som vet vad man har sekundärluft till förstår att vi varit nära allt för höga emissioner.

Här bland kakorna finns det som tur är hål så luften kommer fram. Det såg ganska läbbigt ut på nära håll. Ungefär som om nån skjutit några hål i en bränd sjöelefant, ingen vanlig syn.

Dock: Rosterläckorna. Nu stod vi stilla med våre tre största enheter och det var inte bra. Panna 4 måste igång så fort som möjligt så det var bara att hitta läckan, laga den och starta. Men om man inte vet var den sitter är det inte så lätt.

Här ser vi VC som krupit omkring inne i pannan och hittat den första läckan. För att vi ska se var den sitter ritar han upp den på våran "Whiteboard." Jag kom osökt att tänka på Gösta Ekmans gestaltning av ............nä, de glömmer vi.

Flera pannor stod stilla och jag tog en sväng in i trean också, min favvopanna. Även om stora delar av paneltuberna ligger under S-min så vill jag inte klaga på den.

Här ramlar soporna ner då de är på väg till den sista vilan. Men då har de ännu lite energi kvar som vi kan utnyttja.
Å här har vi Martinrosterna, världens bästa. Då jag får nya barnbarn snart ska jag försöka förmå mina döttrar att döpa dem till Martin, och ifall de blir tjejer; Martina. Martinar kan man inte ha för mycket av.

Till sist: En avslutningsbild från P4; "O" som i oförbränt.