Vill du lukta på glöggen?

Så sa väl den glöggfryntlige Tyko Jonsson till sin son Karl-Bertil.

TYYYYSST!!! Jag ser på TV.

Men nu är julafton avklarad och historia, skönt är väl det. Några tråkiga filmer på kvällskvisten och sen är det över, bra tycker många. Ingen snö var det i år men gick lika bra ändå.

Jonas på saneringsfirman ringde vid tretiden och lämnade en glad rapport. P6 var sanerad och klar. Jäkla panna. På tisdagen hade jag den lilla förhoppningen att allt skulle vara frid och fröjd och att vi bara skulle gå runt och ha lite trevligt innan vi drog hem för att fira jul, men icke. Givetvis skulle P6 trilskas och två (2) (TVÅ) askutmatningar hade slutat fungera på morgonen. Jag försökte analysera tempkurvorna och gissade att nåt mycket märkligt hade hänt.

Så det blev stoppjobbsmöten och stoppjobbsplanering i alla fall. Men som tur var så hade jag fel, igen, det var inga stampmassor eller murningar som hade rasat. Det var bara en gammal hederlig sintring. Jonas och hans gäng fixade bort detta i ett huj efter att pannan var stoppad och nerkyld så när han ringde mig låg vi nog på fastbränsle igen........hoppas jag. Jag vågade inte ringa och kolla. Men i alla fall: varför kan man aldrig få avrunda med ett år med lite lugn och ro, alltid är det nåt som ska krångla.

Men jag ska inte klaga för mycket, det var inte jag som hade beredskapen i julhelgen så det var nog Sigrid som fick det tvivelaktiga nöjet att vara med tills allt var som det skulle igen, oavsett tid på dygnet och hur mycket jul man än ville fira.

Men jag lyckades fira lite jul med mina barnbarn, bl.a. den lilla skrynkliga Vincent som alltid ser dödsförskräckt ut då man ska plåta honom.

Jag fattar inte varför han alltid blir så skraj då man kommer och är snäll. Men gullig är han, trots resterna av en grinig vattkoppsepedemi som drabbade honom.

Ett annat barnbarn fanns också men på julafton. Faktiskt fanns alla barnbarn där men jag lyckades inte få med alla på ett kort. Så jag får lägga in en bild på Isak, utan vattkoppor, men glad ändå.

Han är lite coolare än Vincent men så är han också ungefär tre gånger så gammal.

På eftermiddagen idag gick jag en promenix med dotter och barnbarn och då fick jag se det här huset. Folk som gillar gammal stil med korsvirke och allt vad det heter klämmer in air condition i huset.

Men det måste rimligtvis finnas ett mycket lämpligare ställe för kondensorn. Jag är normalt en person som inte lägger sig i dylika installationer men här måste jag höja min röst: " FUUUUUUUULT"

Efter promenaden gick jag förbi mitt garage för att märka klart min verktygsvagn med min nyinköpta Dymo. Se sån ordning man kan ha i verktygsskåpet.

Hajnyckeln längst till höger har en lite speciell historia. Jag köpte den i Gamla Stan 1974 och sex månader senare var den nära att starta ett slagsmål i Australien, Port Lincoln. Nån gång berättar jag kanske vad som hände.


Ja här får den stå oanvänd ett tag till. Det är lite bittert att man inte kan åka hoj i Sverige på vintern. Men det är inte så värst synd om mig. Med lite tur så sitter jag på en annan hoj i slutet av nästa vecka och är på väg till Cambodja.

Jag hade tänkt att avsluta med en länk till DN:s artikel om sopstationen men hittar den inte. Hur som helst så visade de en bild på G1, vår radialturbin, och skrev att där i ugnen stoppar vi in sopor. Det var påläst, må jag säga. Det var en ganska rolig bild i alla fall men mina trogna läsare har redan sett den. Dessutom var det inte här om veckan vi eldade kassaskåp, men det vet ni ju också. Så det får bli en bild på något jag aldrig träffat på i skogen tidigare, en häst som drar en .....sulky tror jag att det heter. Med en gubbe i, det vet jag att det heter.
Den skulle visst tävla på Solvalla om några dagar. Tredje eller fjärde loppet. Jaja!!